I början av maj började Simon att prata om sin födelsedag. Vilket kalas han skulle ha, vilka han skulle bjuda och vad han skulle önska sig. Det är bara det att han fyller i september...
Så vi skrattade tillsammans och bestämde att vi skulle njuta av sommaren och längta efter den först!
Imorse sa Simon (med ett stort leende) när det var lite gråmulet ute och sommarlovet börjar ta slut:
- Mamma, är det okej att längta till min födelsedag nu...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar