Uppriktigt sagt har jag haft lite svårt att förstå de högljudda protesterna mot Cecilia Wikströms förslag om en litteraturkanon. Att bli kallad främlingsfientlig och rasist för att man säger att man borde läsa Selma Lagerlöf och Wilhelm Moberg i skolan är väl magstarkt!
Visst finns det ett värde i att ha en gemensam referensram. Att inte bara veta vem som skrev Nils Holgerssons underbara resa utan också ha läst den. Vet man inte vem som skrev att "det är synd om människorna" så förstår man inte varför det citeras.
Barn och ungdomar läser för lite och det borde oroa alla vuxna! Att på alla sätt se till att fler får tillgång till den litteraturskatt som både svenska - och utländska författare - skapat borde vara självklart.
Några kulturskribenter är upprörda över att en politiker talar om vad som är "god litteratur" - även om det är att misstolka Cecilias förslag så förstår jag den invändningen. Det är inte politikers uppgift. Snarare en uppgift för Skolverket och Svenska Akademien.
Men förslaget om en kanon är kanon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar